Nötkött - övriga

Denna map informerar dig om livsmedlet innehåller nötkött och kalv.

Kött är det livsmedel som påverkar miljön mest. Därför kan det få stor effekt om man minskar på köttportionerna eller byter ut några rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska alternativ.

Kött är en av våra viktigaste järnkällor och en bra källa till protein, men ur hälsosynpunkt behöver vi inte äta så mycket kött som vi gör idag. Tvärtom är det bra att dra ner på kött och charkprodukter eftersom det kan minska risken för tjock- och ändtarmscancer.

Hur kan man tänka när man väljer kött? Det beror på vilka miljöaspekter man tycker är viktigast. För miljön är det viktigt att begränsa den sammanlagda köttkonsumtionen och att välja kött som producerats med omsorg om
miljö och djurskydd. Även om nöt och lamm är negativt för klimatet kan nöt- och lammkött från betande djur hålla marker öppna, som annars skulle växa igen. Det kan vara bra för den biologiska mångfalden, särskilt i skogrika områden och om djuren har betat på naturbetesmarker. I jämförelse med andra länder står sig svensk köttproduktion väl när det gäller djuromsorg, användning av antibiotika och klimatpåverkan.

Det finns klimatcertifierat kött, där producenten har minskat utsläppen av växthusgaser.

Vi informerar om livsmedlet innehåller
nötkött/kalv
Oxkind
Hals
Högrev
Entrecôte
Oxfilé
Ryggbiff
T-bone/Porter House
Rostbiff
Oxsvans
Innanlår
Rulle
Ytterlår
Fransyska
Flankstek
Baklägg
Kållap/Flappstek
Bringa
Brisket
Bog/Märgpipa
Bogbladsstek/Fjäderblad/Luffarstek
Spole
Framlägg
Dubbelbiff
Biffstock


Kött från djur som fötts upp på foder som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ, bidrar till en giftfri miljö.

Köttets miljöpåverkan är stor och omfattar klimat, övergödning och biologisk mångfald. Vilken sorts kött du köper påverkar miljömålen om en Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv samt Begränsad klimatpåverkan.

Genom att kombinera olika val kan du bidra till att flera miljömål uppfylls. Till exempel kan man välja kött där djuren gjort nytta för den biologiska mångfalden och samtidigt minska på köttportionen så att klimatpåverkan från måltiden blir lägre. Genom att inte kasta mat och äta fler delar av djuret, inklusive charkprodukter, minskas miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen.

* Enligt Riksmaten - vuxna 2010-2011. Enligt Jordbruksverkets statistik konsumerar vi svenskar 85 kg kött och chark per år. Denna vikt inkluderar även ben och det svinn som uppstår i livsmedelskedjan.



Påverkan på klimatet
Djurproduktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nötkött har störst klimatpåverkan bland köttslagen, följt av lammkött, som i sin tur ligger högre än griskött. Kycklingkött är det köttslag som har minst klimatpåverkan. I internationella jämförelser är den svenska kött- och mjölkproduktionens klimatpåverkan låg.

Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Nötkött på den svenska marknaden orsakar 23-39 kg växthusgaser/kg kött och lammkött 13-22 kg växthusgaser/kg kött (båda siffrorna gäller kött utan ben).



Fodret står för en relativt stor del av köttproduktionens utsläpp av växthusgaser, särskilt för kyckling och gris. Odlingen av soja till proteinfoder har ökat kraftig de senaste decennierna. Om odlingen sker på avskogad mark frigörs stora mängder kol som varit bundet i marken, vilket påverkar klimatet negativt.

När det gäller betande nötkreatur och får påverkar även typen av betesmarker utsläppen av växthusgaser.

Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Eftersom själva djurhållningen orsakar så stora utsläpp blir den andel som kommer från transporter jämförelsevis liten. Samtidigt är det stora volymer foder och kött som fraktas, och kött måste dessutom fraktas kylt. Sammantaget har detta betydelse för de totala utsläppen av växthusgaser. Hur stora utsläppen blir beror på hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel varan har fraktats. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil.

Användning av växtskyddsmedel
Gris och kyckling föds upp på en större andel spannmål än nötkreatur och får. I spannmålsodlingen används betydligt mer växtskyddsmedel än i odling av grovfoder, som kor och får huvudsakligen äter. Gris och kyckling, men även nötkreatur i viss mån, får ofta sojafoder, och i den odlingen används stora mängder växtskyddsmedel.

I ekologisk produktion används inte kemiska växtskyddsmedel. Hur stor skillnaden är mellan ekologisk och konventionell produktion kan dock variera. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och där används därför generellt mindre mängd växtskyddsmedel än i varmare länder.

Påverkan på odlingslandskapet och på växt- och djurlivet
I ett varierat odlingslandskap behöver betesmarkerna hållas öppna, för att variationen i landskapet och den biologiska mångfalden ska bevaras. Nötkreatur och får som betar ute bidrar då till ett rikt odlingslandskap – öppna landskap – vilket är en förutsättning för ett rikt växt- och djurliv. Det gäller särskilt djur som betar på naturbetesmarker. Men köttproduktion kan också vara negativ för växt- och djurlivet, till exempel om stora områden skog huggs ner för att bereda plats för djur och foderodling.



Övergödning
Övergödning beror bland annat på att det läcker kväve och fosfor, som är gödande ämnen, från jordbruksmarken. Hur mycket köttproduktionen bidrar till övergödning beror bland annat på var produktionen sker, hur gödseln hanteras och sprids, vilket foder som används och hur mycket djuren äter. Utsläppen från jordbruket minskar om antalet djur som föds upp med kraftfoder minskar.

Hur stor den övergödande effekten blir av utsläppen beror även på vilken typ av jord odlingen sker på, om odlingsmarken ligger nära ett vattendrag och hur känsligt detta vattendrag är.

Obs! Vi kan inte garantera att vår information är 100% korrekt alltid, även om det förstås är vår målsättning.

källa: livsmedelsverket.se