Smakförstärkare - tillsats

Smakförstärkare är livsmedelstillsatser som förstärker ett livsmedels egen smak och doft. De förekommer i allt från kryddblandningar och buljonger till snacks och färdigrätter. Användningen är tillåten inom fastställda gränser, men vissa personer upplever besvär – därför är det klokt att läsa etiketter noggrant och jämföra alternativ. Skanna gärna produkter med eatesmap för att snabbt upptäcka dolda smakförstärkare.

Dessa smakförstärkare tittar vi efter

E 620 Glutaminsyra
E 621 Mononatriumglutamat
E 622 Monokaliumglutamat
E 623 Kalciumdiglutamat
E 624 Monoammoniumglutamat
E 625 Magnesiumdiglutamat
E 626 Guanylsyra
E 627 Dinatriumguanylat
E 628 Dikaliumguanylat
E 629 Kalciumguanylat
E 630 Inosinsyra
E 631 Dinatriuminosinat
E 632 Dikaliuminosinat
E 633 Kalciuminosinat
E 634 Kalcium-5-ribonukleotider
E 635 Dinatrium-5-ribonukleotider
E 640 Glycin, natriumglycinat



Var smakförstärkare ofta finns
Kryddmixer och grillrub • Buljong/fond/ramennudlar • Chips och salta snacks • Färdigrätter och såser • Processat kött och vegoprodukter • Smakrika pålägg och soppor.
Tips: Använd eatesmap i butiken för att se om kryddbaser och buljonger innehåller specifika E-nummer.

Vanliga ingrediensnamn & E-nummer
• Glutamater (umami-bas): E620–E625 (glutaminsyra och dess salter, t.ex. mononatriumglutamat/MSG E621).
• Ribonukleotider (umami-boosters): E626–E635 (t.ex. dinatriumguanylat E627, dinatriuminosinat E631, ribonukleotider E635).
• Liknande benämningar på etiketten: ”jästextrakt/yeast extract”, ”hydrolyserat vegetabiliskt protein (HVP)”, ”köttarom”, ”proteinhydrolysat”.
Kombinationen glutamat + ribonukleotider ger ofta en tydlig smakförstärkande synergi.

Känslighet och möjliga reaktioner
De flesta tolererar smakförstärkare väl, men en del rapporterar huvudvärk, rodnad/värmekänsla, hjärtklappning, täppa, rinnande ögon eller magbesvär. Reaktionerna varierar mellan individer och beror även på mängd och maträttens sammansättning.

Så läser du etiketten smart

Leta efter orden ”smakförstärkare” följt av E620–E635.

Håll utkik efter jästextrakt och proteinhydrolysat – de räknas inte alltid som ”E-nummer”, men fungerar smakförstärkande.

Jämför produkter i samma kategori; många varianter finns i ”mildare” recept.

Skanna med eatesmap för att få en snabb översikt över E-nummer och dolda ingrediensnamn.

Praktiska alternativ i köket
Bygg naturlig smak med långsamt frästa grönsaker, örter, vitlök/ingefära (om du tål dem), tomatfria paprikasåser, rostad svamp, miso/tamari eller citronzest – och salta lagom. Testa en ingrediens i taget om du är känslig och för matdagbok.

FAQ om smakförstärkare

Är MSG (E621) farligt?
MSG är godkänt inom fastställda gränser. Vissa individer upplever dock besvär. Om du reagerar – välj produkter utan glutamat och skanna med eatesmap för att undvika E621.

Är jästextrakt ”samma sak” som MSG?
Nej, men jästextrakt innehåller naturligt förekommande glutamat och kan ge liknande smakförstärkning. Känsliga personer kan behöva undvika även jästextrakt – kontrollera med eatesmap.

Finns smakförstärkare i ”naturliga” produkter?
Ja, i form av jästextrakt eller proteinhydrolysat. De listas ofta utan E-nummer – därför är skanning med eatesmap extra hjälpsam.

Vad är skillnaden mellan aromer och smakförstärkare?
Aromer tillför doft/smak i sig. Smakförstärkare förstärker befintlig smak. Många produkter använder båda.

Är barn extra känsliga?
Känslighet är individuell. Följ generella kostråd och välj hellre korta ingredienslistor i barnmat. Skanna med eatesmap när du är osäker.

Hur minskar jag intaget utan att tappa smak?
Välj färska råvaror, gör egna kryddmixer, använd syra (citrus/ättika), umamirika men tolererade alternativ (t.ex. långkok), och testa salt + örter innan du tar till tillsatser.

Kan jag undvika smakförstärkare helt?
Det går ofta, men kräver att du läser noggrant och väljer produkter med enkla recept. eatesmap underlättar sökningen i hyllan.